tisdag 18 september 2012

The fool looks at a finger that points at the sky

  Jag har många tankar om mycket. Det var ett tag sen jag var här inne men fan, någon gång ska man väl damma av skiten.

  Som sagt så har jag många tankar om mycket. Ensamhet är en av dem.

  Jag gillar att vara ensam. Att vara själv är en skön känsla, gillar inte alltid att vara bland folk. Men sen kommer de stunder som det inte finns något jag hellre vill än att ha människor omkring mig. Inte alltid människor att prata med eller att umgås med, men människor. Därför händer det ofta att jag sitter ensam i en bar, bara för att där får jag vara ensam men jag har ändå folk omkring mig. Det är liksom ett sätt att vara med folk, men ändå inte vara med folk.

  Sen finns det dom stunder då jag verkligen är sällskapssjuk, vilket inte händer ofta, de stunder då jag verkligen försöker få kontakt och ha någon att umgås med. Det struliga där är att det funkar ju inte alltid så att det är på mina vilkor som jag umgås med folk. När jag vill umgås är det inte alltid säkert att folk som vill umgås med mig eller har tid. Det är ingens fel, men det är då det jobbiga börjar.

  Som jag sa tidigare har jag inget emot att vara ensam, känner mig inte ensam när jag själv väljer att vara ensam. Men när jag vill umgås och inte får umgås med folk som jag vill umgås med så blir det jobbigt, för då känner jag mig verkligen som ensammast i världen. Även om detta låter väldigt melodramatiskt.

  Dock så är det mitt problem och inte någon annans. Jag tror inte att det finns någon som kan döma hur jobbigt ett problem är, för man går bara efter egna erfarenheter. Det jag vill komma till är att hur jobbigt mitt problem är, är min ensak. Säkert finns det folk som har värre saker att oroa sig för. Men för mig är detta det inte roligt och folk som inte förstår det så förstår sig inte på empati.

  I slutändan kan man bara själv avgöra hur man hanterar sina problem och det problem jag har för tillfället är ensamhet. Dock tänker jag inte berätta vad jag gör för att dämpa mina problem, folk har alltid en vilja att se ner på andras coping strategier.

  Hur som helst så tänker jag inte dra ut på det här längre, känns som om jag börjar glida ifrån det jag tänkte skriva om, men det spelar ingen roll, för det är min blogg och mina jävla regler.

  Kanske det blir mera, gillar fan att skriva.

Peace out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar