Jag har funderat och funderat och funderat och kommit fram till varför jag är besviken. I slutändan var det inte på grund av någon av dom uppenbara sakerna som jag reagerade först på. Utan saken var den att, för tillfället tänker du inte som mig, i alla fall inte idag.
Skulle du vara olycklig eller må dåligt eller fast bara känna dig ensam så skulle jag göra allt för att ta mig till dig, oavsett tid på dygnet. Jag har försökt göra jobbiga jobbdagar lite bättre och muntrat upp dig så gott det går.
Idag har jag varit olycklig och du vet bäst själv hur du har bettet dig. Jag önskar verkligen att om dy bryr dig, så visa att jag har fel. Visa att du tänker precis som mig!
Nu har jag skrivit av mig och ska sova för det har varit en lång dag när varje minut har känts som en timme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar